Det märks verkligen att Kina är ett land på uppgång! Läste att bara i Beijing blir 30 000 kvadratmeter bostäder klara varje dag. Även här i de södra delarna byggs det i en rasande fart. Var man än åker är det stora bostadskomplex som byggs. Några pittoreska villakvarter är en ovanlig, näst intill osannolik syn. Det är många människor som ska få plats och då är att bygga på höjden den enda möjligheten. Som jag skrivit förut gäller samma sak i Vietnam. I Vietnam är det dessutom så att skatten beräknas på markytan. Vilket givetvis också sporrar till att bygga fyra våningar men med bara ett rum på varje våning.
Överallt ser man stora västerländska företagsetableringar. I Chengdu marknadsfördes ett visst amerikanskt viktminskningspulver stort. Kanske är detta för att matcha en eventuell viktökning efter lanseringarna av allt fler västerländska snabbmatskedjor. Det är nog ingen fara för övervikt bland den äldre generationen. De äter ris och nudlar med tillbehör tre gånger om dagen. Mer eller mindre alla motionerar. På morgonen står kineserna i parker och på trottoarer och gör taichi. Vid vissa busshållplatser finns motionsredskap. Jag trodde först det var en typ av lekplatsutrustning. Men såg sedan att medan de står och väntar på bussen, passar man på att gå på "steppen", snurra på hjulet, balansera på klotet etc. Helt fantastisk och något för Sverige att ta efter. Men vi får nog komma över lite av vår skämsfaktor först...
Jag hade stora förväntningar på frukt och grönsaker efter att ha sett de bördiga jordbrukslandskapen när jag flög in över Kina. Men det mesta är hårt besprutat. Vissa frukter och grönsaker har nästan som en stearinyta. Jag fick det dock förklarat för mig att Kina inte har råd med missväxt. Trots att landet är 450 mil från öst till väst, och nästan lika stort från norr till söder, är det endast 15 procent som går att odla på. Det är med andra ord inte mycket om man ska vara självförsörjande, vilket Kineserna vill vara. Till över en miljard kineser!
Det mesta här går också i en OS-yra. Varje kväll visas det OS-progam på TV. Idrottare presenteras, artister sjunger, nyheterna berättar om arenorna. Det stora diskussionsämnet just nu är hur luftföroreningarna ska lösas. Men enligt "säker källa" kommer det att lösas. Företagen i området kring Beijing får betalt för att hålla sina fabriker stängda under OS och all biltrafik förbjuds. Vi får se...
Föroreningarna är verkligen ett problem. Dimman ligger tät och jag fick veta att mycket av norra Vietnams föroreningar kommer från Kina. Dessutom röker alla kineser. Män som kvinnor. Inte helt hälsosamt.
Nu har jag betat av mina Kinajobb och det är snart bara lugna gatan kvar. Tanken var att stanna lite till men det är så mycket jag vill se och för att hinna det hade jag fått stanna 3 månader istället för 3 veckor. Det är otroliga avstånd till allting.
Jag flög till Chengdu vilket bara tog 2 timmar, men bestämde mig för att ta tåget tillbaka. En vacker resa som tog 28 timmar! Resan var som man läst i andra resedagböcker, en upplevelse i sig. Jag tog en hard-sleeper kupé. Som var helt ok. I kupén var det jag och fem kinesiska män. Som tur var har hade jag fått tipset att boka mellanbädden. Vilket var väldigt begåvat, men inte lätt i biljettluckan, eftersom där var mest plats. Det visade det sig också att alla använder de nedre bäddarna som avlastningsyta och sittplats. Mina medresenärer var inte heller några "lätta" passagerare. De rökade trots rökförbudet. Där fick jag tack och lov extrahjälp av tågvärdinnan som skällde ut dom på kinesiska. Sen spottades, fes och rapades det friskt i 28 timmar. Var får dom all luft och saliv i från? Det var iallafall ett glatt gäng och som nyfiket stirrade på allt jag företog mig. Tyvärr kunde ingen engelska så det blev inga långa konversationer. Det mest nödvändiga blev sagt med hjälp av kroppsspråk, papper och penna.
I Chengdu gjorde jag ett företagsbesök, såg pandorna, var på lokal opera och givetvis åt jag den goda Sichuanmaten. Kryddstark och god! En natt tillbringade jag i buddistklostret Wenshu. Klart en upplevelse men skulle nog gjorts på sommaren. Det var aningen kallt och dragigt. Men lugnt, vänligt och god vegetarisk mat. Chengdu är lite av en knutpunkt till som ska till Tibet. Blev sugen, men det är definitivt inte en resa man planerar över frukosten. Dessutom har det börjat komma snö på många ställen och min packning är inte riktigt anpassad för det.
Passade på att besöka Guangshou (Canton) på hemvägen från Chengdu. Strövade mest runt. Hann iallafall konstatera att det absolut är en stad värd att besöka under ett par dagar. Det är mycket att titta på och mycket shopping.
I natt tar jag flyget till Bangkok. Vet inte riktigt var jag ska åka sen. Borde bli Kambodja för att göra mitt sista jobb. Men just nu lockar lugn beach mest. Vi får se...
Överallt ser man stora västerländska företagsetableringar. I Chengdu marknadsfördes ett visst amerikanskt viktminskningspulver stort. Kanske är detta för att matcha en eventuell viktökning efter lanseringarna av allt fler västerländska snabbmatskedjor. Det är nog ingen fara för övervikt bland den äldre generationen. De äter ris och nudlar med tillbehör tre gånger om dagen. Mer eller mindre alla motionerar. På morgonen står kineserna i parker och på trottoarer och gör taichi. Vid vissa busshållplatser finns motionsredskap. Jag trodde först det var en typ av lekplatsutrustning. Men såg sedan att medan de står och väntar på bussen, passar man på att gå på "steppen", snurra på hjulet, balansera på klotet etc. Helt fantastisk och något för Sverige att ta efter. Men vi får nog komma över lite av vår skämsfaktor först...
Jag hade stora förväntningar på frukt och grönsaker efter att ha sett de bördiga jordbrukslandskapen när jag flög in över Kina. Men det mesta är hårt besprutat. Vissa frukter och grönsaker har nästan som en stearinyta. Jag fick det dock förklarat för mig att Kina inte har råd med missväxt. Trots att landet är 450 mil från öst till väst, och nästan lika stort från norr till söder, är det endast 15 procent som går att odla på. Det är med andra ord inte mycket om man ska vara självförsörjande, vilket Kineserna vill vara. Till över en miljard kineser!
Det mesta här går också i en OS-yra. Varje kväll visas det OS-progam på TV. Idrottare presenteras, artister sjunger, nyheterna berättar om arenorna. Det stora diskussionsämnet just nu är hur luftföroreningarna ska lösas. Men enligt "säker källa" kommer det att lösas. Företagen i området kring Beijing får betalt för att hålla sina fabriker stängda under OS och all biltrafik förbjuds. Vi får se...
Föroreningarna är verkligen ett problem. Dimman ligger tät och jag fick veta att mycket av norra Vietnams föroreningar kommer från Kina. Dessutom röker alla kineser. Män som kvinnor. Inte helt hälsosamt.
Nu har jag betat av mina Kinajobb och det är snart bara lugna gatan kvar. Tanken var att stanna lite till men det är så mycket jag vill se och för att hinna det hade jag fått stanna 3 månader istället för 3 veckor. Det är otroliga avstånd till allting.
Jag flög till Chengdu vilket bara tog 2 timmar, men bestämde mig för att ta tåget tillbaka. En vacker resa som tog 28 timmar! Resan var som man läst i andra resedagböcker, en upplevelse i sig. Jag tog en hard-sleeper kupé. Som var helt ok. I kupén var det jag och fem kinesiska män. Som tur var har hade jag fått tipset att boka mellanbädden. Vilket var väldigt begåvat, men inte lätt i biljettluckan, eftersom där var mest plats. Det visade det sig också att alla använder de nedre bäddarna som avlastningsyta och sittplats. Mina medresenärer var inte heller några "lätta" passagerare. De rökade trots rökförbudet. Där fick jag tack och lov extrahjälp av tågvärdinnan som skällde ut dom på kinesiska. Sen spottades, fes och rapades det friskt i 28 timmar. Var får dom all luft och saliv i från? Det var iallafall ett glatt gäng och som nyfiket stirrade på allt jag företog mig. Tyvärr kunde ingen engelska så det blev inga långa konversationer. Det mest nödvändiga blev sagt med hjälp av kroppsspråk, papper och penna.
I Chengdu gjorde jag ett företagsbesök, såg pandorna, var på lokal opera och givetvis åt jag den goda Sichuanmaten. Kryddstark och god! En natt tillbringade jag i buddistklostret Wenshu. Klart en upplevelse men skulle nog gjorts på sommaren. Det var aningen kallt och dragigt. Men lugnt, vänligt och god vegetarisk mat. Chengdu är lite av en knutpunkt till som ska till Tibet. Blev sugen, men det är definitivt inte en resa man planerar över frukosten. Dessutom har det börjat komma snö på många ställen och min packning är inte riktigt anpassad för det.
Passade på att besöka Guangshou (Canton) på hemvägen från Chengdu. Strövade mest runt. Hann iallafall konstatera att det absolut är en stad värd att besöka under ett par dagar. Det är mycket att titta på och mycket shopping.
I natt tar jag flyget till Bangkok. Vet inte riktigt var jag ska åka sen. Borde bli Kambodja för att göra mitt sista jobb. Men just nu lockar lugn beach mest. Vi får se...
Hej igen Jeanette,
SvaraRaderaSå roligt att läsa om dina äventyr och vilka fina bilder! Du är verkligen en duktig fotograf!
Skrattade gott när du berättade om dina medpassagerare på tåget! Ha, ha, ha. Om de bloggade, skulle jag vilja läsa vad de skulle skriva om dig! Ha det nu riktigt gott och vi tar förresten gärna emot några tips på boende i Bangkok.
Kram
Anders